Tjänster är fundamentalt annorlunda än varor. Tjänster är immateriella, och kan inte lagras. Tjänster konsumeras och produceras samtidigt i sanningens ögonblick med kunden som medproducent. När den tekniska kvaliteten som erbjuds av tjänsteföretag är likvärdig mellan företag i samma bransch, får den funktionella kvaliteten större betydelse för kundens val av tjänsteutövare. Det här förhållandet är utmärkande för företag i hotellbranschen, där byggandet av kundlojalitet är viktigt.

Denna studies syfte var att undersöka svenska expatriaters erfarenheter kring fram-gångsfaktorer som leder till att lyckas med utstationeringen. Studien fokuserade på framgångsfaktorerna expatriatens personlighet och Organisationens agerande.Studien har utgått från Briscoe, Schuler & Claus (2009) definition att en lyckad expat- riat ska ha fullföljt uppdraget, haft en bra kulturell anpassning samt varit effektiv på ar- betet. Vidare är studiens teori uppdelad i två delar; expatriatens personlighet och organi- sationens agerande. Expatriatens personlighet undersöktes genom Big Five, eller fem- faktormodellen över personlighet. Organisationens agerande har baserats på tidigare forskning samt litteratur vilka har belyst rekryteringsprocessen, innan, under och efter uppdraget.Kvalitativa intervjuer valdes som metod för studien.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken. Uppsatsens titel: Syndabockfenomenets betydelse i affärsvärlden -fallet Pehr G Gyllenhammar- Seminariedatum: 2004-03-05 Ämne/kurs: Magisteruppsats i marknadsföring, 10 poäng Författare: Jon Bertilsson Handledare: Peter Svensson Nyckelord: Affärsvärlden, syndabocksprocess, funktion, image Syfte: Avsikten med denna uppsats är att ge en ökad förståelse för syndabocksfenomenet och dess betydelse inom affärsvärlden. Metod: En kvalitativ metod togs i anspråk för att uppnå uppsatsens syfte. Den kvalitativ metod som användes hade formen av en dokumentstudie av ett empiriskt fall. Det empiriska materialet tolkades med hjälp av den hermeneutiska cirkeln.

Vi finner att ledarskapet tar sig olika uttryck beroende av kontext. Cheferna och medarbetarna har olika uppfattningar om verksamheten. Vi tolkar dessa olika verksamhetsuppfattningar som ett resultat av utebliven kommunikation. Dessutom gör personalen ingen åtskillnad mellan ledarskap och chefskap. Detta är ej heller av avgörande betydelse, så länge det resulterar i att alla har samma uppfattning om organisationens dagliga verksamhet..

En organisations värderingar beskriver för medlemmarna hur organisationen önskar att vara eller bli, vägleder medlemmarna om vilka beteenden som är önskvärda och om hur organisationens mål ska nås. En stark och enad organisationskultur där alla strävar mot organisationens mål kan endast uppnås genom att medlemmarna delar organisationens värderingar. I detta examensarbete har anställdas attityder till sin organisations värderingar undersökts. Mer specifikt, om de anställda upplever att det är viktigt att dela organisationens värderingar för att klara av sina uppgifter, om de delar organisationens värderingar och hur värderingarna kommer till uttryck i deras dagliga arbete. Tio intervjuer har genomförts med en yrkesgrupp i organisationen Samhall.

Vi finner att ledarskapet tar sig olika uttryck beroende av kontext. Cheferna och medarbetarna har olika uppfattningar om verksamheten. Vi tolkar dessa olika verksamhetsuppfattningar som ett resultat av utebliven kommunikation. Dessutom gör personalen ingen åtskillnad mellan ledarskap och chefskap. Detta är ej heller av avgörande betydelse, så länge det resulterar i att alla har samma uppfattning om organisationens dagliga verksamhet..

Titel: Revisorers professionella agerande- I enlighet med professionens etiska värderingarBakgrund och problem: Revisorer är medlemmar av en profession, vilket ställer särskilda krav på dem att agera professionellt och i enlighet med professionens etiska värderingar. Professioner är viktiga för samhällets välbefinnande och samhället måste ha ett förtroende för professioner och dess medlemmar för att det samhällsekonomiska systemet ska fungera väl. På senare år har dock förtroendet för revisorer börjat ifrågasättas, vilket till stor del beror på de företagsskandaler som ägt rum. Många gånger har revisorer agerat på ett sätt som inte är förenligt med professionens etiska värderingar. Vad är det då som påverkar revisorers professionella agerande i olika situationer? Och går det att förklara revisorers professionella agerande?Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera faktorer som kan förstärka eller försvaga revisorers professionella agerande.Metod: Vi har använt oss av ett deduktivt tillvägagångssätt i vår studie, där tidigare forskning fått ett stort utrymme.

Syftet med vårt utvecklingsarbete är att påverka barns attityder, värderingar och agerande genom ett mobbningsförebyggande arbete. Undersökningen förankrades i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskolan och fritidshemmet(LpO94), Allmänna råd och kommentarer för fritidshem och Arbetsmiljölagen. Barngruppen vi arbetade i bestod av sju- och åttaåringar. Mätinstrumenten bestod av inledande och avslutande enkäter samt observationer. Under våra observationer såg vi positiva förändringar i barnens agerande, värderingar och attityder.

Titel: Agerande vid tystnadsplikt- för auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter och personer med dubbla yrkesroller.Bakgrund: Auktoriserade revisorer och redovisningskonsulter har olika grader av tystnadsplikt, vilket idag är under debatt i Sverige. Tidigare forskning har påvisat att individer agerar olika beroende på om de har professionell identitet eller organisationell identitet. Därför är det intressant att undersöka hur auktoriserade revisorers, auktoriserade redovisningskonsulters och personer med dubbla yrkesrollers agerande påverkas av professionell och organisationell identitet.Syfte: Syftet är att förklara hur professionella och organisationella identiteter påverkar auktoriserade revisorers, auktoriserade redovisningskonsulters och personer med dubbla yrkesrollers agerande vid tystnadsplikt.Metod: Studien har en abduktiv forskningsansats och består dels av en kvalitativ förundersökning och dels av en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa förstudien består av semi-strukturerade telefonintervjuer och den kvantitativa undersökningen är en surveydesign bestående av en webbenkät.Resultat: Professionell identitet påverkar auktoriserade revisorers agerande vid tystnadsplikt när de diskuterar med sin närmsta kollega eller sin klients styrelse i större utsträckning än organisationell identitet. Det vill säga ju starkare professionell identitet auktoriserade revisorer har, desto mindre viktigt uppfattar de att det är att upprätthålla tystnadsplikten när de diskuterar med sin närmsta kollega eller med sin klients styrelse.

Studiens primära syfte är att utveckla ett teoretiskt ramverk som kan bidra till en ytterligare teoretisk förståelse för staters agerande i FN:s säkerhetsråd. Ramverket vilar på en rationalistisk grund och bygger på tre förklaringsmodeller; en första med fokus på internationell makt och säkerhet, en andra inomstatlig förklaring och en tredje institutionalistisk förklaring. Ramverket appliceras sedan på en fallstudie där Kinas och USA:s agerande i säkerhetsrådet analyseras. Bland studiens slutsatser bör framhållas att säkerhetsrådet av stater anses vara en viktig institution och att det råder en påtaglig respekt för rådets prejudicerande makt. Studien visar även att säkerhetsrådsmedlemmars beslut till stor del är resultatet av långsiktiga kalkyler utifrån reciprocitet och ryktespåverkan, samt att den historiska kontexten påverkar hur staters agerande tas emot av övriga medlemmar.

Frågeställning: Hur går rekrytering, i organisationer med starka kulturer, till? Syfte: Syftet med studien är att utredaHur matchning mellan individen och organisationens kultur i organisationer med starka kulturer går till.Vilka praktiker vid anställningsintervjun som kan hämma och vilka som kan bidra till matchning mellan individen och organisationens kultur. Metod: Studien är kvalitativ litteraturstudie med ett hermeneutiskt ideal. Studien är abduktiv och kvalitativa semistrukturerade anonyma intervjuer genomförs. Objekt: Vittra Slutsats: I organisationer med starka kulturer kan rekrytering enligt matchningsmodellen skapa relationer där makt utövas och som omedvetet förstärker ojämlikheter.

Utifrån att konflikter är en vardaglig företeelse i förskoleverksamheten studeras detta med fokuspå vilken mening pedagoger ger åt konflikter för att på så sätt skapa en djupare förståelse fördetta. Till grund för studien ligger litteratur som tar upp konflikter och som visar på olika sätt attmöta dessa. Studien tar utgångspunkt i en hermeneutiskt och interpretativ ansats för att läggafokus på just förståelsen och vilken mening pedagogerna ger åt konflikter. Åtta pedagoger liggertill grund för studien och dessa har både observerats och intervjuats för att få med både derasinställning till konflikter och agerande i konflikter. Resultatet visar på att pedagoger ger olikamening åt konflikter beroende på sina egna erfarenheter och individerna i konflikten.

Syftet med denna studie har varit att studera uteslutning på rasterna inom skolan ur ett elevperspektiv. Denna studie behandlar olika frågor om rastvaktens agerande, eller avsaknad av agerande. Författarna har använt sig av enkät som metod på två icke närliggande skolor, två klasser från årskurs fyra, samt två klasser från årskurs fem på vardera skola vid insamlingen av empirin.Reslutatet har visat att majoriteten av eleverna anser att rastvakterna agerar direkt vid en uteslutande situation samt att rastvaktens agerande oftast eller ibland hjälper. Indirekt mobbning verkar inte vara vanligt förekommande med det existerar. Elevernas förslag på åtgärder till rastvakterna är att de bör föra en dialog mellan rastvakter och elever.

Hur platsannonser påverkar kandidaters inställning till tjänsten och organisationen är ett relativt outforskat område inom rekryteringsforskningen. Denna studie undersöker hur tjänstens och organisationens attraktivitet samt benägenheten att söka en tjänst, påverkas av annonsplatsen. Tre grupper fick bedöma samma annons publicerad på de digitala annonsplatserna Platsbanken, Monster och organisationshemsida (en annonsplats per grupp). Resultatet visade att både tjänsten och organisationen bedöms som mest attraktiv, att benägenheten att söka tjänsten är som störst med organisationens hemsida som annonsplats samt att denna rankas som mest attraktiv jämfört med de två andra. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning och förslag på vidare forskning presenteras..

Förmånsrättslagen förändrades per den 1 januari 2004 genom lag 2003:535. Avsikten med lagförändringen var att företagsrekonstruktioner skulle underlättas, konkurserna skulle bli färre och likabehandlingen av fordringsägare vid konkurssituationer skulle öka. Dessutom skulle kreditgivare genomföra bättre kreditprövning och kredituppföljning. Företagsinteckning innebär att näringsidkarens egendom bildar en säkerhet för kredit utan att den behöver överlämnas till kreditgivaren. Förmånsrätten för företagsinteckning ändrades vid införandet av den nya lagen.